98. Somna med asdf
lyssna! 
Vi är äntligen tillbaka med en klassiskt låg energi! I det perfekta avsnittet att somna till snackar vi bland annat trafikkaos på E4an, att skriva in en konferens i sitt anställningsavtal, ett gäng gäspningar, hippa entreprenörskvinnor, att inte orka åka utomlands, en tillplattad dröm, single track-sammanhållningen, gratulationer på kvinnodagen, att bara läsa saker med färg och mycket mycket annat.
Hör av er till oss på vår röstbrevlåda! Berätta ett skämt, ställ en fråga eller vad som: 0766 86 05 07
Om du gillar podden blir vi väldigt glada för en liten recension i iTunes eller en prenumeration på Spotify. Följ oss och säg hej på @asdfpodden på Instagram <3
Länkar
Avsnittets skämt:
Why do developers have such a hard time with interior design?
They have too many tables
Skrapa här!!
Transkribering
Transkriberingen är gjord av nån "AI-grej". Du kan förbättra den genom
att klicka precis här :) Varför har utvecklare så svårt med interiördesign?
Jag har ingen aning.
De har för många tavlor.
Ja, det var i och för sig kul.
Jag vet inte om jag har kört den förut.
Nej, det tror jag inte. Jag känner inte igen den.
Den var rolig. Den kom bara lite efter.
Det är triggervarnar kanske för ett lågenergiavsnitt.
(skratt)
Ja, herregud.
Jag vet inte om det är den här jävla Londonresan som sitter i det fortfarande.
Eller om det är påsken.
Jesus död och uppståndelse tog musten ur den.
Vi kan väl bara låtsas att det är långfredagen idag.
För att det är ungefär den... Vi ska ha tråkigt och inte göra något.
Det var någon som pratade om att de hade åkt på någon resa.
Undrar om det var Anna Kinberg Batra på tal om något helt annat.
Att hon hade åkt på någon resa över påsk och kommit fram dit.
Och den som ägde hotellet...
I vilket fall serverade sig soppa med salt i.
Som det låg ett träkors i.
För att man skulle lida.
Och satt upp svarta säckar framför alla tavlor.
Det var liksom...
Det är bilden ni får ha av det här avsnittet idag.
Åh gud.
Eller typ... Alltså jag har ju sommardäck på bilen.
Och så kom det här katastrofala jävla snövädret i...
Vad blir det? Tisdags.
Jag hade tagit bilen till jobbet. Vågade inte köra hem bilen.
Så fick jag åka någon typ av en och en halv timmes kommunal resa.
Och jag tappade bort mig.
Och jag skulle tillbaka igen på onsdagen och tappa bort mig igen.
Och det tog en timme och fyrtiofem minuter.
Och jag gick vilse och gjorde det.
Det finns en anledning till att jag bara kör.
För att jag försätter mig i dåliga situationer.
Men då, för att glädja mig själv.
Så försökte jag bara känna att jag fattade rätt beslut som lämnade bilen.
För att jag inte var en människa som satt över natten på E4-an vid Vättern.
Ja, när man gick och la sig på kvällen såg jag att det var trafikchaos på E4-an.
Och så stod du typ fast i sju timmar.
Och så vaknade man upp dagen efter och stod fast i 16 timmar.
Då kände man att... Nej, det var inte så kul. Kan jag tänka mig.
Nej. Och jag vet inte vad jag vill komma med det.
Men lite den energinivån. Som att vi precis kommit bort därifrån.
Ja, det finns ju en annan podd som heter ""Somna med Henrik"" tror jag.
Om jag minns rätt. Jag tror inte jag har hört ett enda avsnitt.
Men jag tror att det går ut på att han bara pratar... Han svamlar i en kvart eller något.
Och så är tanken att man ska somna sådär.
Det här är liksom somna med asdf.
För att det kommer inte komma så mycket vettigt.
Men man kanske kommer att somna.
Ja, då har vi väl tolv minuter blaj kvar innan alla har somnat kanske.
Någonting sånt. En sak som faller också ganska väl in på temat.
Det var väldigt länge sedan jag var på en utvecklarkonferens nu.
Ja, samma.
Och fan vad det känns tråkigt.
Ja, speciellt när jag på mitt nya jobb uttryckligen skrev in
att jag skulle få gå på en utvecklarkonferens.
Du villkorade in det i ditt kontrakt.
Och då villkorade jag in min favoritkonferens som är Nordic IS.
Och nu står det på deras sida att det inte blir någonting förrän 2025 va?
Ja, det är lite tråkigt. För de ställde in förra året också.
Eller är det två år sedan? Ett år har de väl skrippat hittills.
Och sedan skrippade de i år.
Ja, men de skrippade väl pandemi också?
Ja, just det. Ja, det stämmer ju såklart. Det var något pandemi i år där som försvann.
Men ja, när fan var vi där då? 2022 då antar jag.
Ja.
Och det var ju så jävla trevligt.
Riktigt mysig konferens.
Och jag höll ett lightning talk som spädde på min hybris en del.
Vilket alltid är bra för självförtroendet.
Du mobbar ju för sig fortfarande mig för att jag använde Classname på Code in the Dark på scen där.
Ja, men det kan du fan stå för. Det är ändå ett roligt fel.
Alltså det är ju i personen också att tappa bort sig på vägen till jobbet. Alltså det är ju samma person.
Ja, verkligen. Verkligen.
Nej, jag vet inte. Jag känner liksom att jag hade ändå sett fram emot att gå på Norges i år.
Och sedan när jag gick in för att kolla om biljetterna var släppta så stod det 2025 och så känner man sig lite tom.
Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra.
Och nu vet jag liksom inte riktigt så här, fan det finns inte så många andra konferenser.
Alltså det är ju så jävla smidigt när det är i Stockholm. Alltså slippa bo på hotell, slippa åka någonstans.
Ja, jag vet inte om det är mitt värsta. Alltså skulle det vara i Sverige fortfarande så känns det kanske mer okej.
Jag tror det blir lite mäckare om man ska ut utomlands så.
Men alltså jag vet inte. Det är väl just att jag har en förbläst för det där med JavaScript va?
Ja, men det finns ju konferenser som man kan få tag i. Jag vet inte, Öredev ska ju vara trevligt.
Men även om det inte är super JavaScript fokuserat som är i Malmö.
Ja, det har jag också hört mycket om. Men jag har också varit på, vad heter det, Java-konferensen i Stockholm.
J-fokus kanske.
J-fokus, ja precis. De hade ju, när jag gick då så hade de ju liksom ett front-end track också.
Så det kunde gå på, alltså absolut en trevlig konferens och så.
Men det kanske också var att jag stod rätt mycket själv där. För jag är också ganska ny i branschen och i Stockholm.
Så jag kanske inte taggade därför.
Sen har vi ju sånt som Women in Tech. Och förlåt mig, men ja, alltså det är så här.
Om jag ska ta dagar från jobbet för att gå på en konferens och jag får en, då vill jag ju gå på en som handlar om kod och inte entreprenörskap.
Även om den är riktad mot kvinnor.
Ja, alltså jag skulle ju inte sätta mig på en polo och skjuta mig. Men jag skulle ju inte beskriva Women in Tech-konferensen som en utvecklarkonferens.
Nej, exakt. Så jag vet inte varför det alltid är en grej att jag borde gå på den.
Nu ska jag ju också tillägga att jag aldrig har varit på den. Det här är kanske bara fördomar jag har.
Men när jag snackar hos oss så är det mycket mer entreprenörskap än det är kod. Och jag vill ha kod.
Ja, det är det jag har sett också. För det delas ändå friskt på sociala medier. Eller ja, det delas friskt på LinkedIn efter den.
Av vilka talare som har varit, vad de har talat om. Och det är ju inte så att det är någon som ställer sig och visar hur de har byggt en liten trummaskin med AI och JavaScript.
Fan, man skulle ta sin samtalare där och bara stå och visa Javes som blåbår hela föreläsningen.
Du tömmer rummet. Man vet, alla hippa eller hipstriga entreprenörskvinnor, särskilt sådana som kallas för superwoman, de skulle lämna rummet.
Ja, jag har ju lite problem med hela den här kvinnor inom tech-grejen.
Nej, locket är på. Till våra lyssnare ska man veta att det här är ett lock. Som när man öppnar en färgeburk som varit stängd ett tag.
Man tar en skruvmejsel, trycker in den i kanten och bänder litegrann. Och så sprutar det färg över hela rummet. Så kommer det vara med det här. Kanske inte i det här avsnittet, men någon gång framåt så kommer det dyka upp women in tech färg över hela poddvärlden.
Nej, men jag tror inte det. Det här är ett lock som jag vet hur man håller stängt.
Därför behöver jag skruvmejseln så jag kan riktigt ordentligt bända.
Sådana event är säkert kul för dem som gillar det. Det var ju tech-arenan för en månad sedan i Stockholm.
Det var en superstort startup-event. Det var en massa startups som hade bås och ställde ut. Det var lite pitch-grejer och talare. Det var ju i Friends-arena.
Det var en stor event. Steve Wozniak var väl där att tala. Jag är imponerad. När jag såg första reklamen för det tänkte jag ""Vad är det för idioter som har hyrt Friends-arena och tror att de kan få ihop det här?""
Men det verkar ju bli lyckat. Det var något med brandingen i början som såg ganska begivet. Deras hemsida var också usel i början.
Men det verkar bli lyckat. Sådana event finns ju, men jag skulle inte beskriva dem som utvecklarkonferenser.
Jag har också varit på internet-dagarna. Det är inte heller en utvecklad konferens per sej, men den är ju ändå och snuddar.
De försöker gå den gyllene mellanvägen.
Ja, men också att de försöker utbilda inom internet. Det var ganska coolt. När vi var där så var det en intervju med Snowden över Länkdora.
Det var ganska coolt. Lite digitalt starstruck.
Ja, men skulle en utvecklarkonferens också kunna ha det? Det känns inte så.
Nej, det är väl lite konstigt. Eller det beror väl på sig att du har en konferens som är fokus it-säkerhet kanske?
Ja, det är sant.
Integritet?
Jo, det är sant. Men jag satt också för att se på vem som skulle vara JavaScript-världens Snowden. Eller Steve Wozniak.
Men Wozniak har inte det ändå.
Nej, jag vet inte. Brandon Eich är väl han som skapar JavaScript. Han känns väl kanske närmast.
Men har inte han också gått ut med lite kontroversiella åsikter har jag fått för mig. Så det kanske inte är helt.
Det är så tråkigt. Kan inte alla bara lära sig att lägga locket på?
Ja, exakt. Jag bryr mig inte om vad ni gör i privat.
Gör det hemma på kammaren så att säga. Lufta det på kammaren. Inte i omvärlden.
Jag är lite taggad på att dra i det här med att ska man åka på React Amsterdam eller React Finland.
Finland har jag hört ska vara ganska bra.
Jag har också hört positivt om den. Men det är liksom, jag vet inte. Orkar man?
Det känns kul, men nu orkar jag dra i det för att köpa biljett.
Nu tror jag att det är enklare för mig än för många andra.
Jag kan ta beslut själv på jobbet. Jag tycker att det här är värt för bolaget att jag åker på den här konferensen.
Men det är ändå lite byråkrati. Och då är det ytterst lite byråkrati på jobbet.
Men lite byråkrati som gör att jag inte orkar.
Du har ju ditt kontrakt. Du borde kunna ta fram pappret och vifta med det.
Men det är en Stockholmskonferens. Eller det är specifikt Nordic IS.
Undrar hur många konferenser, om Johnny som har Nordic IS lyssnar på det här.
Han måste ändå känna sig lite stolt att någon har skrivit in sitt kontrakt att jag vill gå på just den här konferensen.
Jag har också inte velat förflytta mig överhuvudtaget. Ni hör ju hur jag transporterar mig. Det är katastrof.
Det har också blivit en grej på jobbet nu. Att de varje gång jag kommer in på morgonen, de bara ""Det är alltid någonting som har hänt dig på morgonen"".
Jag bara ""Va? Det är det väl inte alls?"" Men nu har de sagt det så många gånger. Så många olika personer har sagt det. Så nu får jag bara axla det.
Du körde nästan på någon. Du blev nästan påkörd. Och du tappade bort dig på vägen till jobbet.
Jag ska inte röra mig utanför min son.
Men då gick det ganska bra när vi åkte till London.
Absolut. Men då hade jag ju en vuxen med mig, aka du. Som dessutom är yngre än mig. Men du är längre än mig. Så det räknas.
Det väger upp. Det är plus minus noll.
Men mitt problem är ju så att jag använder ju främst Norrkias för att lära mig saker.
För att jag är jävligt dålig på att läsa saker och sådana grejer. Jag tar in nyheter. Jag är fruktansvärt dålig på det här.
Jag har till och med fått höra nu på nya jobbet att det är en ny grupp människor som har insett att jag inte läser saker ordentligt.
Så att så är det.
Men det är du fan inte ensam om. Helvete vad folk är dåliga på att läsa saker.
Jag har ändå tränat men jag är fortfarande helt fruktansvärt dålig på det. Det är en stor sorg faktiskt.
Jag vet inte. För att vara en person som kanske bedömer sig själv ganska bra på att läsa saker.
Det är så många gånger folk frågar mig saker. Jag säger typ det står här ofta typ i Slack två meddelanden upp från deras fråga.
Ja alltså Slack och så kan jag läsa men du vet när det kommer ut meddelandet snabbt i terminalen då skummar jag dem bara.
Så skummar jag bara hälften typ och så missar jag det viktiga.
Ja det där. Alltså när vi sitter och programmerar och så är det typ så här. Vi får något felmeddelande i terminalen.
Och så går folk bara vidare. Något blev fel och så tar de tillbaka till koden. Jag bara va va va va. Hallå. Stopp. Stopp och belägg.
Kan ni gå tillbaka till terminalen och läsa felmeddelandet.
Men så gör jag inte ens längre. Eller jo ibland. Men jag har övat jättemycket på att läsa bättre.
Men det här har varit specifikt när jag har kört hemmabyggda skript och så har den tryckt ut.
Eller när färgen är fel. Hade inte vi en sån grej på resan där jag läste något som stod i gult istället för det som stod i vitt.
Jo. Och det som stod i gult var fel.
Det var typ i tunnelbanan va. Så var det typ att det stod en skylt vart vi skulle någonstans.
Och så stod det typ i stort vitt stod det vart den åkte. Och sen i gult brev det stod det typ så här. Byte till det här.
Och du läste bara där det var byte till och ba dit ska vi inte.
Så är det inte lätt.
Och sen sa du till mig. Jo den går rätt. Och du ba nej det står ju det här. Eller det står ju inte det.
Och jag ba jo. Och du ba jo det står visst det.
Och jag ba vart läser du det där. Och så pekar du på skylten. Och jag ba det står ju i stora bokstäver.
Det här vart vi nu skulle. Victoria Station säger ni bara.
Och du ba jaha i vitt.
Jag hade exakt en likadan interaktion på jobbet.
Med ett meddelande som ett skrift spottade ut.
Jag ba nej men det funkar inte det här. Men det står ju där.
Jag ba ja i vitt. Jag läste det i rött.
Ja det där kan du jobba på.
Men hur fan ska jag jobba på det här. Hur ska jag jobba på att färg uppmärksammar mig mer än tråkvitt.
Man läser väl kanske först det som sticker ut.
Eller det som står stort istället för det som står litet.
Nej men det som sticker ut är ju det med färg.
Jo men då läser man kanske det där först och sen kollar man runt omkring.
Och ser vad är det i närheten. Står det något annat vettigt.
Så då har man inte tid att läsa det runt omkring.
Åh herregud.
Ser du det här är varför jag heller inte hamnar på rätt ställe.
Nej det är förståeligt verkligen faktiskt.
Hahaha.
Att ibland så känner jag bara att jag är en sån otroligt jävla marvelous creature.
Hahaha.
Bara på en grotta eller någonting. Bort ifrån mänskligheten.
Ja men du gör det bra. Du kämpar på.
Jag kämpar verkligen på. Det är det jag gör.
Jo och det här har jag varit inne på förut.
Mitt fräscha nyhetsflöde kommer ju från konferensen.
Det är där jag lär mig saker. Det är där jag ser vad som är inne nu.
Nu har jag inte haft det på skit länge och jag börjar liksom tappa det.
Jag tycker att allting står still. Allt är tråkigt. Jag förstår inte nyheterna. Alla tjatar bara om AI.
Och jag behöver någonting.
Jag behöver lite rörelse och utbildning.
Jag försökte ju till och med hitta en egen utbildning.
Alltså typ en endagars utbildning eller någonting. Jag kunde gå och hitta ingenting som var spännande.
Så jag vet inte vad jag ska göra.
Hittade du för utbildning någon liten workshop?
Ja du vet typ en kurs.
En endags kurs inom IT-säkerhet.
För att bredda min knowledge.
Sen så tittade jag ett tag på det där med IT-forensikern.
Men den fick ju sig en otroligt jävla... Den drömmen blev tillplattad.
Sparkad på och spottad på.
Verkligheten kom, greppade tag i mig.
I lower intestine.
Och drog ner mig i marken.
Inte så konstigt ändå. Men det kändes ganska vettigt i efterhand.
Absolut.
Jag har bara sett för många dekkaserier på tv tror jag.
Man tänker bara ""Seaside Miami"" när det är en hans.
Och så blir det mindre och mindre pixligt.
Jag har ändå gått i bildbehandlingskurs.
Så jag vet att det inte funkar så bra.
Men du vet kanske när de hackar allting. Hon i Criminal Minds är bra.
Nej det är inte det. Det är kanske också nån seaside-serie.
När de sitter och live-hackar.
Happy NCIS.
""Get them back!""
My old boyfriend mentor is hacking me.
So now I'm hacking. He's good. I'm following his track.
Sån vill jag ha.
Det är så jävla sjukt.
Man fattar ju att vad tråkigt hacking hade varit om man hade gjort det.
För det var ju den här serien på SVT.
Det var inte så jävla mycket fart.
Fart och fläkt.
Sån sånt tänkte jag. Vad vill du ha ut av konferenser?
Jag vet inte. För mig tror jag att det är ganska mycket inspiration.
Och att det ger ganska mycket energi att vara där för mig.
Många idéer jag har fått
genom åren till sideprojekt har kommit i samband med konferenser.
Inte nödvändigtvis på konferensen eller att det har något med konferensen att göra.
Eller att det har visat sig upp.
Utan att det har fastnat i bakhuvudet och sen har man kunnat koppla ihop det med att man fick en idé senare.
Eller något relaterat till vad som visades.
Och jag brukar få väldigt mycket energi av det.
Det är kanske därför jag är så jävla trött nu.
Konferensabstinensen.
Man kan ju absolut inte hamna på en dålig konferens. För då tror jag inte energin kommer till.
Nej, exakt. Jag har ju varit på andra konferenser.
Typ Sweatugg och Devsam och
Litday eller vad fan det nu heter.
Många är ju, det kan vara bra talare och sådär.
Men jag vet inte, det är någonting med att NordicEES är ju,
det de gör väldigt bra, och som jag också har hört att Öre Dev gör väldigt bra,
det är lite mer än bara några jävla konferenscenter där det är
olika rum man går runt till och sen så är det presentationer och sen är det allt.
Alltså det är lite mer, jag vet inte, vad fan ska man beskriva det som? Festival!
Ja, men det händer väl lite
överallt hela tiden. Så jag har lite festivalkänsla.
Men jag tycker ju att det är jätteskönt att det är
one track. Jag blir beslutsångest.
Jag är sådär, beslutsångesten är absolut.
Men det jag också känner är ju att när det är en one track konferens
så blir det en helt annan sammanhållning
eller liksom community av folk som är där.
Alltså jag kan träffa folk som har varit på NordicEES samtidigt som jag och man är såhär, ""Vilket tyckte du var bäst?""
Och så har man sett allt man vet, man har sett samma. Och kan liksom prata
under flera år senare när man sätter på varandra såhär, ""Vilken tyckte du var bäst?"" ""Ja men den var ju svibra.""
Ja, precis. Det blir en helt annan känsla av att man har varit på samma konferens
på singletrack-konferenser än
när det är multirack och det är fem olika spår och man kan välja fritt och bla bla.
Ja, och sen inte vara sån, för det kan ju finnas jättebra
personer på spåren också. Men det känns
överlag som att grundstandarden hålls lite högre på en one track.
För att du måste lägga mer krut på kvalitet än kvantitet.
Ja, absolut.
Har du flera track så kanske du har en sån här för nybörjare och så står det någon
nervös liten konstig brud där som inte ens kan ta sig till platsen ordentligt och håller någon typ av
föreläsning om ""React and die"". ""React and I"", var det inte det?
Jo. Alla tror jag säger ""die"". Jag sa ju ""I"".
Ja, den finns väl fortfarande kvar på Youtube. Vi har väl länkat den förut, så det kan vi göra igen.
Det behöver vi absolut inte göra. Vi kan länka till ditt lightning talk istället dock.
Det kan vi göra. Vi kan göra båda två så här jämt.
Det är så det funkar. Det ska vara rättvist.
Alltså herregud, det där, jag gjorde ju det för typ, vad var det? Sex år sedan?
Sju år sedan? Sex år sedan? Ja, det måste vara något sånt.
Det var ju innan vi började jobba tillsammans i alla fall.
Ja, det är inte representativt längre.
Jag var så här ung och vaken, höll jag på att säga.
Oförstörd och pigg, är det. Nej, det är inte sant.
Jag har fan aldrig varit pigg, men ändå.
Nej, men absolut. Jag vet inte. Det är en liten sorg i mig just nu.
Att jag inte har någon konferens inplanerad.
Ja, men när är det Öredev då?
Ja, när det är Öredev. Jag vet inte, typ i november eller sånt där.
Jo, men jag är också ledsen. De ska ha typ ""grattis alla kvinnor på internationell kvinnodans"".
Nej, det är ju lite tråkigt. Här ska vi se. Öredev.
6-8 november i Malmö.
Vi har ju precis stoppat en kontor i Malmö, så då kanske man har en liten anledning att
dra på Öredev. Var är det? Kan man se här några?
Ska man skicka in en presentation kanske? Inte idönt. Ja, gör det.
Kan man?
Jag stör mig på konferenser där man inte kan hitta
tidigare års...
Nu hittade jag en jävla Youtube-video.
Inte skulle du störa dig på saker? Nej, det gör jag aldrig.
Men typ, bara för att fortsätta prata om Nordkies.
Gör det väldigt bra att man kan gå in på deras tidigare hemsida.
Alla gamla tidigare hemsidor ligger ju kvar live, så man kan se
alla snack som var.
Okej, nu ska vi se. Vad har vi här för snack?
""What's the frontier? Augmenting the human body.""
""Trustworthy AI.""
""TypeScript patterns."" ""Get old, go slow, write code.""
Ja, kanske.
Men de har olika track, eller? Här har de ""What will be for the JVM track
at Öredev this year?""
Det är säkert olika track, så det måste vara multi-track.
Gud, ja.
2023 ser det ut som att det var 108 presentationer.
Åh, jävlar.
Här är det igen.
""Happy International Women's Day.""
Grattis för att du är kvinna!
""Lägre lön. Grattis för att du blir könstympad och mördad.""
Säger du, och jag skrattar.
Klassisk uppspelning i den här podden.
Ja, men kanske är det Öredev då?
Kanske man ska ta tag i det och dra ner till Malmö lite grann.
Se vad fan som händer där nere.
Då kan vi gå på Namus Cocktail Bar.
Heter det Namu? Är det den som heter Namu?
Nej, ingen aning.
Namu Cocktail, ja, den finns här. Ser trevligt ut.
Inte helt dumt.
Vi lägger ner det här, va?
""Jesus ska dö påsken här och förbi.""
Exakt.
Vi hörs igen om två veckor. Trevlig helg.
Hej då!
