83. Tema: Veva på barrikaderna
lyssna! 
Sommaren rullar på och vi snackar om jobbmarknaden för utvecklare och konsulter! Bortsett från att Therése känner sig sviken av en av våra lyssnare så blir det snack om att uppleva en IT-bubbla, bortskämda utvecklare som måste lära sig veta hut, det orimliga antalet konsultbolag och att inte vilja jobba med gamla kollegor. Dessutom en hel del om hur Therése valde sitt nya jobb (slutet på hennes startupresa?!), att riskera sitt “brand”, att ett bolag inte behöver vara till för alla och mycket annat.
Om du gillar podden blir vi väldigt glada för en liten recension i iTunes eller en prenumeration på Spotify. Följ oss och säg hej på @asdfpodden på Instagram eller Twitter (Anton, Therése) <3
Tack till Svante för avsnittets skämt!
Länkar
Avsnittets skämt:
What is the preferred startup business plan for ghosts?
Boo-lean
Skrapa här!!
Transkribering
Transkriberingen är gjord av nån "AI-grej". Du kan förbättra den genom
att klicka precis här :) What is the preferred startup business plan for Ghosts?
Jag vet inte.
Boolean.
Finns det? Är det en grej?
Alltså, skämtet kommer från vår lyssnare Svante.
Alltså det finns ju Lean Startup.
Ja, vadå Svante? Han skickar skämt till dig med. Vad är det här?
Ja, vadå, jag skickar skämt till dig också.
Ja, nu blir det trade.
Vad är det för dubbelspel?
Nej, det gäller att spela på båda planhalvorna.
Höll jag på att säga.
Nej, men vad skulle du säga?
Jag sitter och förklarar skämtet här nu, så blir det ingen kul.
Jag känner inte jag förråder svante.
Men är det som en bolean och lin?
Så tolkar jag det.
Okej, okej.
Tack svante, förlåt.
Det är jättetrevligt att du skickar skämt till båda.
Jag kände mig speciell, nu känner jag mig lite mindre speciell.
[Skratt]
Välkomna hörni till ett nytt avsnitt av asdf.
Jajamän!
Nu är det ju så här, fjärdväggen.
Men vi spelar ju in i förväg.
Ja, det gör vi. Men det tror jag folk förstår. Man behöver lite sommarledigt.
Jaja, men nu är det liksom sommar i förväg.
Men jag tänkte ju fundera på ett ämne som kanske, tänk om det här bara har...
Tänk om det bara gått åt helvete när det här på riktigt ska sändas, det vet inte jag.
Men då brasklappar vi lite om det.
Men jag funderar lite på att jobbmarknaden och vara konsult, hur känns det?
Hur ligger vi till? Är det dags att börja svettas?
Ja, det har ju varit, nu har det väl varit sommar, det har säkert inte hänt ett skit.
Men hela hösten 2022, våren 2023 kanske framförallt har ju varit ganska tuff.
Egentligen finns det två delar av det här. Det ena är de här mega bolagen du har,
Facebook, du har Google och du har liksom alla de här, inte Apple kanske, jag vet inte,
Men som har kapat massor av huvuden.
Alltså där har det gått jättemånga för att de är så stora.
Och där är det på något sätt att de har rekryterat för mycket.
Alltså så är det ju bara. För de går ju tillbaka så mycket.
Tittar man på statistiken nu så är det ju ofta att de går tillbaka till typ såhär
typ början av 2022 och slutet 2021s antal anställda.
Så det är ju liksom att det har varit lite, har det varit en it-bubbla? Är det där? Får man liksom uppleva en it-bubbla när man jobbar också?
Att det inte bara var liksom 00-talet när man var typ 10 och sprang ut i skogen och slogs.
Men det är sjukt att du säger det här 2021 så var liksom bubblan efter pandemin.
Var det såhär att vi tog oss ur pandemin, nu kör vi!
Jag tror att det är så. Att de rekryterade sig in i helvete efter pandemin. Och även under pandemin.
Ändå de här stora it-bolagen lärde ju gå ganska bra för under pandemin.
Det var inte de som drabbades hårt, då var det restaurangnäringen och kulturlivet och allting runt omkring.
Då var det mer att tänka hur många som kollar på Netflix.
Jo, det är sant. Och sen så inser man väl att digitala tjänster fick världens uppsving.
digitala plattformar, skolplattformar, sådana grejer.
Världens uppstängsrubb, vem rekryterar för de hade behov?
Och sen så gick det ner igen för att folk återgick till, i högre utsträckning, till en vanlig vardag på något sätt.
Ja, exakt. Och sen liksom det plus, typ kriget i Ukraina, det liksom påverkar ju marknaden ganska hårt.
Jo.
Men det är liksom, jag och de här storföretagen, och det pratar man om, och det är Silicon Valley och det är upploatat allting, men sen så började man ju känna av det här.
För att alltså, jag kände av det mycket tidigare för Berlins del än jag gjorde för Sveriges del.
Nu blev vi av med jobbet också i Berlin.
Men jag kände när jag pratade med mina kollegor där att det kändes mycket skakigare där än vad det gjorde då i Sverige.
Och det var ju förra sommaren.
Just det.
Så jag tror att det skakade tidigare där.
Typ att startup-världen påverkades tidigare?
Ja, och att det var... Alltså det kändes nästan som en större sak att...
För att det var personer där som hade tyska kollegor som blev av med sina klarna jobb och sådana grejer.
Det kändes nästan som att det var en större grej för dem än det var för dem i Sverige.
Nu skulle inte... Nu chansar jag ju bara. Nu gissar jag ju bara.
Men det var känslan jag hade i min lilla bubbla då.
Ja men exakt, det kan säkert mycket väl stämma för att när du liksom blev av med ditt jobb för att utlöpa pengar och liksom allting där, då tyckte ju inte jag att det kändes samma sak här i Sverige.
Alltså man hade liksom inte riktigt samma känsla tror jag i att det skulle påverka de mindre bolagen eller liksom konsultbolag eller på samma sätt som det kanske gjort sedan dess.
Nej.
Ja, för att sen har det ju bara rullat på. Först så trodde man att det är Klarna och Klarna har rekryterats mycket och sådär grejer.
Sen kom Spotify. Då blev det lite mer såhär, ja okej, det var kanske lite mer oväntat men ändå inte totalt konstigt att se det.
Men sen så tycker jag att man har hört bolag efter bolag som har varslat.
Vissa har ju inte varslat tech, och vissa har varslat tech men inte utvecklare.
Jag har konsultbolag som har varslat och sånt, så det har ju rullat på mer än vad jag trodde att det skulle göra.
Sen så var jag lite osäker själv på när jag skulle bli konsult igen, om det ens går att bli konsult igen i det här läget.
Och det har ju gått, alltså så det är ju inte så...
Det är ju inte it-bubblan 2000-talet.
Fan.
- Än? - Nej.
- Eller är det det när avsnittet släpps? - Ja, det vet man aldrig.
Nej.
Men jag vet inte, jag tror att jag känner av det mer...
Det är på något sätt som jag har sagt alltid att någon gång så vänder det.
Och sedan har jag inte riktigt trott på det, men nu så vänder det ändå lite grann.
Ja, exakt. För det är verkligen som du säger, den världen jag lever i är väldigt mycket konsultvärlden.
Jag har mycket kompisar som jobbar som konsulter, mycket gamla kollegor som jag känner som jobbar som konsulter osv.
Och det har ju verkligen känts av.
Och jag tror att som konsulter är det en ganska naturlig konsekvens av att andra bolag går sämre.
Då har inte de råd att ta in konsulter på samma sätt som de gjort tidigare.
Det påverkar ju framförallt kanske folk som är mindre erfarna än vad du och jag är.
I att om du ska ta in en konsult då kommer du kanske säkerställa mer och mer att du får så mycket bang for the buck som möjligt så att säga.
Och att du kanske inte tar in folk för upplärning eller som behöver lite upplärning på samma sätt som man gjorde tidigare.
- Ja.
Nej, alltså.
Jag vet, jag får ju lite så här skräck för bootcamps-businessen.
- Ja, jo, absolut.
- Eller jag tänker i mitt huvud att det måste vara jätterufft att komma in.
Så då har man kanske betalat pengar för en utbildning och så har det varit mycket jobb kommer du få och sen har de försvunnit lite grann.
Ja exakt, det där tror jag också är väldigt svårt för då är det också ofta att man gör verkligen en satsning på att
jag säger upp mig från mitt nuvarande jobb eller tar känslighet, det kan man i och för sig kanske göra.
Men att man verkligen satsar på att "nu ska jag byta karriär" och att det måste vara jävligt läskigt eller omskakande när man märker att
både att folk blir av med jobbet som har mer erfarenhet än vad jag kommer att ha när jag är klar och att folk inte får jobb.
Fan, det rör lite på sig. Inte så mycket.
Jag tycker inte att det känns som att jag...
...ut och flyter på...
...en gammal dörr när Titanic har sjunkit, håller jag på att säga.
Vilket inte alls är passande med tanke på de senaste nyheterna.
Men det känns inte som att jag är ute i fara än så länge.
Men jag kan inte säga att det inte kommer bli det snart.
Jag kan inte säga om det kommer vara fara i höst.
Nej, jag tycker också att det är en ganska osäker marknad nu.
Men samtidigt så vet...
Vet och vet.
Men jag tror ändå att det kommer alltid finnas ett behov för utvecklare.
Och folk kommer inte lyckas rekrytera tillräckligt många som de själva vill ha.
För att det är jävligt svårt att rekrytera utvecklare.
även om marknaden blir bättre för arbetsgivaren eller arbetssäljaren.
Som jag ändå borde försöka få in lite mer.
Jämfört med själva utvecklarna så tror jag att
för vår del så tror jag att vi sitter ganska säkert för att det kommer alltid gå att hitta uppdrag.
Sen kanske inte det är samma marknad som tidigare i att man nästan kunde välja vilket uppdrag man ville ha.
I att du har de här tre, fyra olika uppdragen som är på G nu. Du kan välja vilket du vill gå till.
Nej, det är sant. Men jag tycker det är sjukt också hur mycket konsultbolag det finns.
Ja, absolut.
Och då blir det också så här, nej men jag fattar den grejen, men också hur många konsulter kan marknaden ta?
Nej, någonstans finns det ju ett stopp. Alltså så är det ju verkligen.
Där handlar det mycket om, tittar man på de stora konsultbolagen, även hos dem påverkar det här.
Man kan tänka sig att de stora bolagen har sina kontakter, men ofta är de ganska stora på samma kund.
De kanske är stora på Klarna eller vad det nu kan vara.
När Klarna då går dåligt så påverkar det dem ännu mer, för de har väldigt många på samma ställe.
Jag tror ju att det kommer bli att fler och fler blir anställda.
Och jag tror att det kommer vara lite lättare ett tag att rekrytera konsulter också.
För att man kanske känner en liten oro. Hur går det egentligen för marknaden?
Borde jag kanske ta en anställning istället för att vara konsult där jag helt plötsligt kan sitta utan uppdrag?
Jag tror också att det kanske påverkar lite grann vilka konsultbolag som det faktiskt jobbar folk på.
Många konsultbolag har ju liksom provisionsbaserad lön och då är det ju inte samma trygghet.
Då är det ju en risk man har tagit. Du har förmodligen haft högre lön.
Men när marknaden går ner så blir risken högre att du får väldigt mycket lägre lön istället.
Ja, om du inte ens är supernischad som alltid kommer behövas.
Det är de som tjänar mulltum på var.
Sitter med kobol eller något sånt kul.
Ja, provisionsbaserad. F# har jag hört.
Ja, säkerhet.
Men ja, jag vet inte.
Men jag är fortfarande lite chockad över hur många konsultbolag som finns.
Alltså när jag sökte jobb.
Herregud.
Också att det är många konsultbolag som har avsevill rekrytera än när de vet att man har varit konsult.
För då vet de att man har koll på vad det innebär.
Och man vet väldigt tydligt om man vill vara det eller inte vara det.
Det blir inga överraskningar kontra en person som kommer från ett produktbolag.
Men det var så många och vi har den här modellen och vi har den här modellen.
Vi träffas aldrig men vi är ändå ett konsultbolag.
Det tar liksom inte slut.
Men herregud, vart tar alla vägen?
Nej, för hur...
Det känns som att jag inte sökt nytt jobb på väldigt länge nu.
Men det måste vara extremt svårt att gå till ett konsultbolag idag och säga att
"jag har valt det här på grund av det här" eller "de har den här saken som gör det"
när det finns så väldigt många och alla känns väldigt lika nu för tiden.
Ja, för förut var det, jag kommer ihåg mitt första konsultbolag,
då var det mycket mer en usp att du fått säga nej till ett uppdrag som du inte vill ha.
Och då var det mer att det var en grej, men det har jag svårt att se.
Jag tror kanske de är jättestora, när du är helt ny och de har ramavtalsgrejer, då kanske du inte riktigt kan säga nej på samma sätt.
Men annars tror jag att du måste ha det för annars kommer ingen börja hos dig.
Nej, exakt.
Men ja, nej, vad pratade vi om?
Vi pratar om skillnader på konsultbolag.
[Skratt]
Om du sa att det var någonting du inte hade sökt jobb på länge så du vet inte om det är någon skillnad.
Nej, jag vet inte. Det är nog inte så stor skillnad.
Alltså jag valde ju nu mycket baserat på en bra känsla, storlek på det och att jag kände personer på det tidigare.
Ja, men det är också, jag tycker det där är intressant för att, för det första så reagerar jag på att det här är, vi har inte pratat om det här förut, men det här är slutet på din startupresa.
Nu har du börjat på konsultbolag.
Men det jag skulle säga var att jag tycker det är intressant för att jag tror ju att nu för tiden så väger rekommendationer eller typ inte rekommendationer i att någon rekommenderar dig, utan snarare att en person rekommenderar ett bolag väldigt, väldigt tungt.
Ja det tror jag, det tror jag absolut.
För att det är också om man får en ärlig bild av det.
Alltså det är väl så som när jag rekommenderar bolag, jag brukar inte säga såhär "allt är toppen" utan jag ger en ganska ärlig bild av vad jag upplever som är såhär.
Ja men det här upplever jag är viktigt för mig och de här delarna finns, de här delarna finns inte men de är till exempel inte viktiga för mig.
Så att det är på en individnivå vad som passar.
Det konsultbolaget som passar mig kanske inte alls passar dig.
Nej, och det tycker jag är en ganska viktig poäng.
Det är ju omöjligt att hitta eller bygga ett bolag som passar alla.
För det är helt omöjligt att säga "ja men vi fokuserar på den här grejen, vi tycker det här är viktigast".
Ja, men det kommer inte passa alla. Så man måste vara väldigt beredd på att bara för att min kompis jobbar där så betyder ju inte det att jag också ska göra det.
Utan då tror jag det är ganska viktigt att man är ärlig som du säger.
För jag förstår inte folk, eller visst bekant, jag vet inte.
Jag förstår faktiskt inte folk som har rekryteringsbonusar och så tänker man att
då försöker jag få in så många som möjligt för att ge mig pengar.
Det är ju liksom en, jag vet inte, att man bara pratar upp bolaget istället för att prata om de ärliga sidorna med olika saker.
Jag har svårt att se varför, visst pengar driver massor av saker.
Men det känns som en riktig okänsla till någon att inte berätta hur bolaget är på riktigt.
Ja, alltså det finns inga rekryteringspengar i världen. Det var en lögn. Det finns absolut säkert en summa.
Men jag menar alltså, jag skulle aldrig rekommendera någon för att jag skulle få en rekryteringsbonus.
Jag ser inte poängen med det.
Jag tror på att vara totalt ärlig med min upplevelse av det hela och vad jag hoppas, tror och tänker.
Tänk om jag fick in någon genom att säga att allt var fantastiskt och sen börjar den personen upptäcka att det här var inte alls så som det har sålt in det.
Om jag då förväntar mig att få en rekryteringsbonus så får jag ändå inte den om den personen inte stannar i sex månader eller vad det nu kan vara.
Det är en konstig grej. Sen blir det så här, okej men om den blir sur på mig? Alltså jag vet inte.
Det är en konstig grej.
Det handlar lite om sin egen integritet, nej inte riktigt, men sitt eget "brand" i brist på bättre ord.
Vem man är som person vill att folk ska ha bilden av dig, att du är en person som bara rekryterar dem för att du vill få pengar.
Ja, kör på det här då, om du nu vill det.
Men det låter ju inte som en person man vill hänga med.
Nej.
Men det är kanske inte en hjärtdrag vet du.
Man börjar på ett bolag, rekryterar in massa, byter till ett bolag, rekryterar in massa.
Ja, jag har ju två inte bekanta mig gamla kollegor som jag tror har bytt jobb tillsammans kanske sju gånger.
Där liksom en ena byter först och sen byter en andra.
Gissa på att det är någon liten rekryteringsbordningsupplägg där.
Men är det alltid samma som byter först? Eller är det alltid bara en person som får bonusen?
Alltid samma som byter först. Men man vet ju inte, det kanske går hälften under bordet sen.
Ja, det hade varit spännande.
Men jag menar, alltså, det är ju lite spännande också.
För jag menar, hur mycket man än kanske gillar att jobba med någon så kanske man inte byter jobb tillsammans med någon.
Är man samma person då? Har man exakt samma tankar och känslor kring jobb och sådant?
Det är en spännande grej.
För det kan ju också vara mycket beroende på var du befinner dig i livet.
Ett tag så kanske du älskar fester och konferenser och att det är ditt största fokus.
Sen så ändras det och mycket vanligt att folk blir föräldrar och får helt annat fokus.
andra prioriteringar på jobbet och då vill de ha helt andra förutsättningar och så vidare för att livet rullar på.
Ja, jag tycker också att det kanske väger högt att jobba med en person som man vet att man vill jobba med.
Vi har ju typ aldrig jobbat tillsammans men om vi tar det som exempel att du skulle jobba på något ställe och sen börjar jag också jobba där och sen byter du jobb
då skulle jag kanske också överväga att om inte jag trivs 100%
vart gick Therese? Jo, men henne älskar jag att jobba med.
Så då kanske jag också går dit.
I det fallet, då är det ju dumt om någon inte skulle få rekryteringsbonus.
Om det fanns.
Jo, absolut.
Men det är ändå så.
Det hade ju aldrig varit mitt,
om vi inte snackar en helt obscen summa,
vilket vi aldrig gör.
Så hade det aldrig varit ett incitament för mig att få in någon.
Det skulle vara för att jag vill få in den personen för att jag tycker det är nice.
Jag är också sådär när det gäller att rekrytera eller tipsa om folk.
Jag vill ju bara tipsa om folk jag vill jobba med.
Jag vill ju inte ha in folk på bolag som jag inte vill jobba med.
Visst att det kanske kommer en gräns när det beror på hur stort bolaget är.
För ibland behöver man inte interagera med alla.
Det är ju ändå så att jag sätter min kvalitetsstämpel på den här personen och jag vill jobba med henne.
Och ganska sällan finns det sådana personer. Gud vad jag låter det hård mot folk jag har jobbat med.
Men så är det.
Jag tycker ändå det finns en hel del.
Det finns folk som man tänker att det här skulle jag kunna jobba med, men ganska sällan vill jag verkligen ha dem på mitt bolag.
Jag tycker det beror på lite också. Jag tycker det är lättare att rekommendera folk som konsulter till ett konsultbolag.
För då är det inte så här tajt day to day.
Jag är ju mycket lättare att jobba med flera olika typer av människor
när vi är konsulter på samma bolag men inte sitter tillsammans dag till dag.
Sen blir det svårare tycker jag när man jobbar tajt som kollega.
En del av mig tycker det är ganska läskigt om jag någonsin skulle jobba med dig.
Tänk om vi inte alls skulle kunna jobba tillsammans.
Vad händer med vår vänskap då? Går det åt helvete?
Jag tycker också det där är ganska läskigt.
Alltså särskilt när man liksom så här känner folk väldigt väl och sen ska man helt plötsligt börja jobba tillsammans.
För det är ju en helt annan kontext, det är en helt annan grej att jobba tillsammans.
Där man måste vara lite mer professionell och liksom så här, det kanske hade funkat toppen.
Men det känns som att det likadant skulle kunna gå åt helvete.
- Ja precis, och jag är ju en tok konflikträdd människa, alltså jag hade ju bara rymt liksom.
Jag hade bara ghostat dig, aldrig mer svarat, podden var så här, nej.
- Det blir ett eget avsnitt av mig när jag säger, "Äh men Therese har..."
-Therese, hon har rymt. -Vi jobbar ihop och nu svarar hon inte längre.
Nej, jag vet inte, det är en läskig sak. Sen är det kul för att vi båda jobbar ju bra med vår bekanta.
Inte vår bekanta, vår vän.
Men vad skulle du säga nu? Vi båda jobbar bra med samma person, men det betyder ju faktiskt inte att vi skulle jobba bra.
Nej, det skulle kunna betyda tvärtom. Att vi skulle jobba jättedåligt.
För att det blir samma roll som krockar, men det funkar skitbra med honom.
Exakt.
Sen vet vi ju också att vi har lite olika sätt att "approacha" saker.
Ja, det kan man säga.
Sidospår i alla fall. Men vad har du för känslor inför hösten då?
Jag tror ju det kommer väl vända. Mycket beror ju på till exempel hur det går med kriget i Ukraina.
För att det påverkar så otroligt mycket.
Men om man ändå kan hoppas att det tar slut och Ryssland drar så tror jag ändå att det kommer vända litegrann.
Det kommer inte vara samma marknad som det har varit innan för det har varit lite så här upphausat.
Vad fan är det? Är det tulpanmarknad som det var någonstans när folk sålde tulpaner för sinnessjuka mängder pengar?
Ursäkta?
Ja, här. Tulpanmanin.
En period under den nederländska stormaktstiden där prisnivåerna för valda lökar av tulpanen nådde extrema nivåer.
Ja, som palettblad eller monsteror.
Ja, exakt.
Jag tror inte det kommer bli samma hysteri som det varit innan. Jag tror inte det kommer vara att man kan bara tälja guld med konsultbolag till exempel.
Jag tror att det kommer vara tuffare, det kommer få jobbas hårdare för att man ska hitta uppdrag åt alla. Allting sånt runt omkring kommer vara tuffare.
Ja. Ja. Alltså jag är ju lite klunen, för en del av mig tycker jag att vi förtjänar det.
Det har ju varit väldigt lätt hittills. Om man tittar på min karriär eller mitt arbetsliv så har det väldigt sällan varit svårt.
Nej men jag tycker inte att det varit för lätt heller men jag tycker att det varit för lätt att bete sig som skit också.
Jag tycker det har varit alldeles för lätt att behandla människor hur som helst för att man sitter på sin höga trygghet och bara är douchey.
"Du måste ge mig allt jag vill ha för att jag förtjänar det."
"Vad har du gjort för att förtjäna det?"
"Varför har inte mera samhällsviktiga roller lika hög löns som vi har?"
Nu ska jag inte komma in på det, men det är konflikterande i mig.
[Skratt]
Jag trodde mycket att jag satt bredvid en researcher på mitt första jobb
och hon kämpade så mycket med rekrytering.
Hon fick dagligen svar som "Nej, det här bolaget suger, du kan gå död".
Då är jag lite så här, men varför ska du svara en människa så?
Vad är poängen med att göra det?
Jag fattar att du inte vill, men du kan säga nej eller inte säga någonting,
men varför måste du bete dig?
- Ja, alltså jag kan verkligen hoppas att kanske ribban på
inte de tekniska kunskaperna höjs, utan snarare de mänskliga
kunskaperna hos folk. Att folk inte inser att de kan inte bränna en massa broar, för det finns inte hur många som helst.
Och att folk inser att så här, "Ja men saker jag gör faktiskt får konsekvenser."
Jämfört med hur det har varit tidigare när det har mer varit så här, "Ja men jag kommer få jobb ändå, vem bryr sig?"
Jo men lite så. Och att det faktiskt spelar roll att behandla ens kollegor med respekt.
Och att jag vet att narrativet kring den vita mannen kan bli tråkigt,
och jag pratar för mycket om feminism och bla bla bla, men det kanske är viktigt.
Det kanske är skönt att det blir viktigt att, ska du ha åsikter så får du hålla dem på din egna kammare,
så måste du behandla människor öppet med respekt och medmänsklighet.
Det hade varit skönt.
Nu säger inte jag att bara för att alla har fått jobb hela tiden så har de inte gjort det.
Det är inte det jag säger.
Jo, alla har fått jobb de inte är förtjänta till. Det är där vi kommer att landa i slutet på det här avsnittet.
Men det är lite som att min lokala mataffär har jättemycket leveransproblem, så allting som jag vill ha det finns inte bara där.
Och då tycker jag också att vi förtjänar det lite grann, för att vi är bara sämre...
Vad heter det? Länder med sämre...
...rikedom.
Åh, jag vet inte vad jag försöker säga. Ni vet.
Länder som inte har det lika lätt, de lägger all sin vattenenergi på att serva västerländska länder med typ jordgubbar off-season
och avokado som ändå blir lite bruna och då vill ingen äta dem.
Så det kanske är bra att vi får känna på att allt inte bara finns där när vi vill ha det.
Ja, det var någon... Jag kommer inte ihåg vem det var som sa det här till mig, men någon...
äldre som sa "Ja, det är fan dags att ni får ha det lite tufft också".
Och liksom inte för att de unnar oss, eller inte för att de inte unnar oss att det går bra,
utan bara för att de tror att det är nyttigt att känna att allt inte är guld och gröna skogar hela tiden.
Det är inte en dans på rosor och jag har kommit på en fler ordspråk som betyder samma sak.
Men jag tror att det kan vara nyttigt.
Sen så är det så jävla lätt att sitta och säga det när man har ett jobb.
Man tjänar väldigt, väldigt bra pengar.
Alltså, det är ju liksom, vi är ju privilegierade långt upp i halsen.
Så att det gör det ju ganska mycket lättare att säga det jämfört med någon som inte sitter i samma situation.
Ja, absolut. En del av mig känner, det är också lite motstridigt, för jag gillar ju att vara bekväm, jag gillar att ha ett bra jobb, men jag känner ju också att jag behöver komma ner på jorden.
Herregud. Jag skulle behöva lära mig ett och annat av livet som jag absolut inte har lärt mig. Mitt största problem nu, det är att jag inte får poly.
Det är liksom, det är där vi har det.
Ja, det är tufft.
Precis, och det är ju typ det vidrigaste som man kan se.
Men liksom, nej, jag vet inte, jag tror det är bra för oss.
Jag tror det. Vad är det här för jävla raljant barrikadavsnitt?
Nu är jag där och vevar igen, alltså herregud.
Nu är det upp på barrikaderna och vifta.
Annars var det förra sommaren när jag tog ut brända och var det inte mycket viftande.
Nej, men då jobbade väl inte ens du tänkte jag säga.
Eller var det då du inte hade semester eller var det förra sommaren? Jag kommer inte ihåg.
Nej, det var förra sommaren jag inte hade semester men förra förra sommaren fattade jag ingenting.
Jag älskar kontrasterna mellan att du jobbade ingenting den ena sommaren och du jobbade för mycket den andra sommaren.
Och nu är jag bara ute och vevar.
Exakt, det är ett tema varje sommar.
(skratt)
- Åh herregud. - Jaja, med det sagt så kanske vi går vidare från temat att veva på barrikaderna
till att vi återkommer om två veckor igen med något nytt kul ämne.
- Om ni såg Anton nu skulle ni också se att han är så här "herregud det måste ta slut nu".
- Ja men det är fruktansvärt varmt.
Vi återkommer efter sommaren. Eller ja, det här är ju efter sommaren. Men mer live!
Japp, vi ses så länge hörni så hörs vi om två veckor igen.
Det gör vi, hejdå!
Bye bye!
[Musik spelas]
